Idag körde vi söderut till kursen, eftersom vi befinner oss i Halland och i stugan. Platsen var denna gång Klåveröd, en plats på Söderåsen som jag aldrig varit på tidigare. Den som säger att Skåne är platt har inte tittat tillräckligt noga.

För ovanlighetens skull så fick jag gå "eget" spår, dvs det spår som jag själv varit med att lägga. Spårningen gick väldigt bra och jag fick till och med stundtals hålla tillbaka honom för jag hann inte med. Manuel stannade till ett par gånger , tittade skeptiskt på instruktören och skällde på honom. När jag sa "spåra" så la han av direkt och satte nosen i backen. Jag har aldrig, aldrig sett Manuel så entusiastisk inför och under en arbetsuppgift. När jag satte honom i bilen efteråt så skällde han, men inte "kom inte hit"-skall utan "släpp ut mig"-skall. Varje gång jag rastade honom så var nosen i backen och riktning in i skogen. Det är inte ovidkommande att det var några löptikar på platsen också och han var nog inte helt opåverkad...

Jag tror att denna dag är dagen då "polletten trillade ner". Han har förstått vad våra lördagsaktiviteter går ut på. Om jag har rätt återstår att se nästa lördag!

Mikael